Min lilla flicka jag vill ta bort din smärta, jag torkar dina tårar och påminner dig varje dag att du är det viktigaste i världen

Skolan ringer och säger att du mår dåligt, att du gråter att du är energilös. Mamma slänger sig i bilen och hämtar dig så fort jag kan. dagen innan grät du i timmar och frågade varför mamma? varför,varför varför… mamma säger att ……. älskar dig flera gånger, älskar ………… mig, varför måste jag var där när ……….. gör mig illa? du gråter och mamma tröstar dig, vi pratar, mamma pillar dig i håret, killar och masserar dig på ryggen, mamma håller om dig och det sista mamma säger innan du somnar är att mamma älskar dig mest av allt på jorden.

Sa det till skolan att må så här dåligt är lika illa som att ha feber, skolan svarade det är värre än att ha feber säger personen och den säger att: jag har också mått dåligt.

En ängel som finns där för dig gumman…. den som inte dömer och väljer att se men inget kan göra.

Du får vara hemma och hämta andan, mamma vill ge dig hela världen, vill att du ska känna dig älskad,trygg. Mamma vill ta bort allt ont i din själ. Mamma går sönder inombords när jag ser dig så ledsen i ögonen min lilla flicka, att se sitt barn lida vissa stunder är tortyr men ändå låtsas mamma att allt ät bra och att vi är starka.

Vi åker bort en stund, Vi fikar tillsammans, vi pratar om allt och inget, vi får gå i affärer köpa ett par byxor som du velat ha såå länge och en magtröja, att få se dig le gör mig varm, att få låtsas att allt är bra en stund får oss att orka och det läker. Vi åt lunch och skrattade massor, du gjorde till och med en beställning på engelska mamma är stoltast i världen.

Vi kommer hem spaar med fotbad,och pratar. Att få se dig piggare gör att livet kommer tillbaka. Dagen blir som vanligt med syskon hemma, kompisarna kommer över och du är dig lik igen. Du leker vilt i träden utanför med vännerna omkring dig, det är ju så det ska vara utan dippar, utan ångest på kvällen, utan mardrömmar du ska ju få vara ett barn utan bekymmer.

Kvällen kommer och mamma har lovat att sova bredvid dig hela natten du somnar snabbt tryggt och nöjd. Det var det minsta mamma kunde göra för dig.

Tänk om du tingsrätten förstod allt som sker i vardagen, tänk om du visste vad dessa mammor gör för sina barn. Tänk om du visste att idag på min lediga dag satt jag och grät i 2 timmar hejdlöst när jag är ensam hemma, tänk om du tingsrätten kände min förtvivlan,sorg,ilska men mest tänk om du kände min moderliga instinkt som vill skydda min flicka, du tingsrätt tror att mammorna som gör allt de kan för att skydda sina barn är tokiga, är egoistiska mammor som bara tänker på sig själva du har inte känt min själ, du har inte mätt hur många tårar som jag gråtit de senaste 8 åren, de borde vara hinkvis med tårar, tänk om du kände hur ont det gör i min kropp och hur mycket det krävs att fortsätta dagen med ett leende och göra denna dag så magisk som möjligt för barnen, att inte rynka näsan annorlunda utan att försöka vara som vanligt och lägga allt bakom sig och vara den bästa mamman. Tänk om du såg den osjälviska människan.

Tänk om du visste om hur sanningen faktiskt ser ut, tänk om du förstod vad det gjort även med mig som mamma, att trösta sitt barn allt för ofta, att aldrig tala illa om barnens ……… utan att vara bättre själv och påminna dem hur viktiga de är för honom, att för mig som mamma behöva släppa iväg sitt barn som gråter hejdlöst till en person som senast berättat för henne att såna som hon kommer att hamna på barnhem, att hon är dum i huvudet, jag skickar iväg henne till någon som skriker,stampar i golvet och slåss han som häller vatten på henne med kläderna på i vardagsrummet.

Tänk om du visste vad som händer med mig som mamma…

varje gång jag ska lämna mina barn i skolan är rädd att bli dömd, jag är alltid rädd för att göra fel för det kan ju komma som en kniv i ryggen. Ska en mamma känna så som lämnar sina barn i skolan?

Jag har gått till livscoach , jag har gått till en psykolog, jag har sprungit hundratals mil för att jag ska må bra, Jag har rannsakat mig själv varje dag i år, på denna väg känner jag mig utan och innan jag har till och med vänt in och ut på mig själv för att vara så tillmötesgående med personen som gör oss illa, jag har suttit timtals i möten på grund av detta. Jag är en kärleksfull mamma som gör allt för att vardagen ska bli så bra som möjligt, vi bakar,simmar,rider,planterar, jag läser saga för barnen och ger dem moraler som ska göra den till fina människor när de blir stora, jag berättar att jag älskar dem, nattar dem, gör bra mat, vi skämtar, gör läxor, klipper naglar,duschar, vi umgås och pratar med varandra i familjen, jag försöker göra mitt bästa och vara den bästa i denna situation ändå är det ingen som hjälper oss ingen som tycker att vi bör skyddas , ingen lyssnar på min lilla flicka som berättar om alla övergrepp, varför lyssnar ingen?

Tankar Från en anonym förälder och en anonym flicka, hur kan detta vara acceptabelt i vårt samhälle? Är inte barnen vår framtid! Det är dags att börja prata och säga stopp,ingen ska behöva genomgå våld i nära relation.

Nu är det snart påsklov och skolan är inte längre tryggheten för vissa barn, hur hjälper samhället till?

Använd er kärlek som vapen,kunskapen som skydd och tryggheten borde vara samhällets uppgift!

Mamma kan jag säga till Pappa när jag blir vuxen? När jag bli vuxen ska jag berätta för pappa att jag kommer ihåg att han slagit mig och gjort mig illa då kanske han aldrig slår mig mer……………………….!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Denna flicka jag skriver om kommer från en anonym familj!

Hur ska vi kunna hjälpa våra barn när samhället sviker, flickan berättar att de sett en film i skolan om en mamma som slår sina barn och tyckte att det kändes jobbigt eftersom att det fick henne att tänka på liknande händelser men med sin pappa, hon berättade att i skolan pratade de om att man kan hamna i fängelse om man slår sina barn!

Men mamma varför hamnade inte pappa i fängelse han har ju gjort illa mig länge?

Mamman förklarade att det är bra att de pratar om såna ämnen i klassen så barn förstår vad som är rätt och fel, men hon sa att hon förstod att det känns jobbigt och kramade flickan tills hon somnade. Vad svarar man på sista frågan varför hamnade inte pappa i fängelse även fast han utsatt för våld av olika slag sen hon föddes?

Det är en tortyr att höra sina barn berätta om misshandel och kränkningar, det gör något med en förälder, men framförallt gör det såå mycket med barnen, varför steppar inte samhället upp och skyddar barnen? de borde ha så stor kompetens att när de träffar en charmig och trevlig pappa borde de kunna se och höra mellan orden, läsa av reaktioner när pappan hör att det kommit anmälningar från skolan, väljer man att skratta vid det tillfället, väljer man att vara lugn och säger hahahaha vi har det ju hur bra som helst hemma.

Hade jag blivit anklagad för att ha gjort illa mina barn psykisk eller fysiskt från skolan och socialtjänst hade jag gråtit floder, jag hade gjort allt i min kraft för att ta reda på vad som hänt, och frågat mig själv hur jag hamnat i denna situation med mina egna älskade barn. Är samhället tillräckligt utbildade för att se när det brister även i fina familjer?

Våld i nära relation finna i alla samhällsklasser, det spelar ingen roll vart du bor eller vad du arbetar med det finns fortfarande där. Skydda och LYSSNA PÅ BARNEN! Bara för att några föräldrar/mammor har missbrukat detta system betyder det inte att alla som vill skydda sina barn är galna mammor, bara för att man gråter betyder det inte att man är svag, oro är väl ett tecken på att man är en förälder som tar sitt ansvar, kvinnor som går igenom våld i nära relation och tar modet att lämnar förhållandet kan jag lova vill att barnen ska ha det bra både hos sin mamma och pappa, det bästa som finns är väl när det fungerar mellan både pappa, mamma och barn. Det har alltid varit min högsta önskan att mina barn ska ha en fantastisk pappa som visar dem hur riktiga män ska vara, en pappa som visar kärlek och skyddar familjen eller barnen det är väl det en kvinna önskar sig?

Nu är det corona kris barn är hemma, vart är då deras trygghet just nu?

Det finns säkert en massa barn som har det hemskt hemma just nu på grund av våld i nära relation, hur hanterar samhället dessa barn?

Vad gör samhället för flickan? INGET!

Hon sa också att mamma i klassen så sa de att man ska lita på att de vuxna lyssnar och hjälper när man berättar om våld, sen var hon tyst och somnade. Mammans tankar hjälpte de vuxna min flicka när hon flaggat för våld i år, svaret är: NEJ

Det är fantastiskt att man pratar om detta i klassen, men glöm inte fröken att det man lovar ska man hålla …….. kan samhället det?

Skolan står där med sina eldsjälar men resten av samhället brister… Det är dags att våga se och göra något åt våra brister.

#hejaskolan #hjälpbarnen #vågase #detärdagsattbörjaprataochsägastopp

Förr sa man att man ska gå vid första slaget, då har det gått för långt det är en måttstock som är alldeles för tålmodig.

Hur högt värde har du? Har du pratat med dina föräldrar om det?

Vart går gränsen till en början av psykiskt misshandel och hur långt leder det kan man fråga sig?

Idag hade jag dragit gränsen vid att bli kallad för nedvärderande ord, jag vet att om man lever med en man, en man som är precis som han ska så skulle det ordet aldrig ens komma på tal oavsett situation, och det finns många män där ute som är precis så, skulle det komma upp fula ord så kan det vara bra att tänka om, om fula ord kommer upp, om du bli kallad nedvärderande ord så är det en mycket respektlös människa du träffat eller lever med, ingen ska ta sig rätten att bete sig på det viset!!!!!!! Sätt ner foten, du ska alltid i alla lägen bli bra behandlad, du är värd det bästa.

Varningssignaler:

Kontrollerande beteende, ingen har rätten att ta friheten ifrån dig, du får handla så länge som du vill, ingen ska ha rätten att kolla i din telefon, följa efter dig och se vad du har för dig, att bli hämtat varje dag från jobbet. kontrollerande beteende är en stor varnings signal.

Fula ord/nedvärderande ord om dig: aldrig ok oavsett situation, du är värd mycket mer än så. Det säger mer om personen, gå från det förhållandet, det är inte värt det.

Ekonomisktövertag: Att börja styra över pengarna på ett respektlöst sätt.

Dominant beteende som går över styr: I ett förhållande ska man vara två om det mesta, att köra över sin partner kommer att förvärra förhållandet.

Att förstå en helhet är väl det viktigaste så klart men blunda inte för kärlekens skull, det kommer aldrig bli bra. Man kommer alltid till en vardag då kan det vara ganska mysigt att dela livet med en person som alltid i alla lägen kommer att respektera dig, som alltid står upp för dig och visar vad riktig kärlek är. Ställ dig den frågan.

Jag levde med en man som var enormt kontrollerande: Han satte upp kameror både inne i vårt boende och utanför, jag fick inte umgås med mina vänner (tjejer) för då var jag lesbisk, fösta incidenten jag fick med min bästa vän var att vi satt och kollade på film hemma hos oss, den jag levde med då smög och kollade genom fönsterna och påstod att vi satt för nära varandra!!!!! (varför reagerade inte jag på att detta var helt fel utan jag valde att försvara mig), Jag vart hämtad från jobbet lite allt för ofta (han ville inte att jag skulle åka hem sent på kvällen själv sa han, jag fick blommor till jobbet lite för ofta, han kom gärna upp och hämtade mig vid mina kollegor, efter det fick jag höra att jag legat med mina kollegor (åter igen försvarade jag mig), Jag blev kallad hora när jag skulle sätta på mig en fin nyårsklänning, (återigen blev jag bara ledsen men sen gick det över) för det mesta pratade han bara om sig själv om sitt arbete och vad han gjort i livet.

Tänk om vi kunde prata med våra ungdomar mer om vad som är rätt och fel, berätta att dina barn har ett högt värde och ingen ska aldrig någonsin bete sig illa, jag tror på att man behöver höra det många gånger precis som man fick höra när man var liten att man alltid ska behandla andra som man själv vill bli behandlad, se det som att så ett frö den dagen din dotter kanske hamnar i den situationen kanske det du sagt satt sig vem vem, det är värt att testa kanske kan vi hjälpa många genom att vara proaktiva!!!!!!!!!

Förr sa man att man ska gå vid första slaget, då har det gått så långt oftast, inte alltid men det är en måttstock som är alldeles för tålmodig.

Det är ett ämne som är bra att prata om, ge dina barn verktyg.

Den dagen kom då han slog mig framför dem som jag bryr mig om som mest om på denna jord de fick se det ingen ska behöva se, det är inte värt det.

Jag sa till mig själv när jag var ute med hundarna varje kväll, varje kväll jag gick och grät: att om jag dör nu kommer jag aldrig förlåta mig själv

Jag hade bara min mamma att vända mig till hon lyssnade varje kväll på mitt gråt hjälplös och försökte att säga rätt saker en sak sa hon till mig som fastna: Kristin du skrattar aldrig, du skojar aldrig längre förr skämtade du jämnt och låg på golvet dubbelvikt och jag med för att vi skojade så mycket <3

Mamma tänk om du visste hur mycket jag uppskattar allt ditt tålamod, alla samtal i sorg,förtvivlan och tack för allt hopp du gav mig du sa samla nu din kraft kristin och lämna honom!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

#stoppavåldet #vågaprata #talomfördinavännervaddugårigenom #kärlek

Vi springer så fort vi kan, jag har två barn i famnen,vi har lyckats knäppa fast bältena i bilen, då ser jag honom komma i full fart nerför backen, han skriker, jag hoppar in i bilen och startar den med hjärtat i halsgropen medans han tar tag i handtaget på bilen så låser vår dotter precis och jag gasar iväg, min kropp skakar……..

Våra lämningar förr var hemska jag blev kallas äcklig hora framför våra barn, blev kallad ful och sliten, jag såg tjock ut och inte nog att jag fick åka ut till hans hus vid lämning av barn så fick jag också utstå aggressionsutbrott,utskällningar,kränkningar medans denna man skulle ta emot våra barn. Han skrek så mycket, jag försökte lugna honom och bad om att han skulle lugna sig, jag bad om att han skulle hjälpa mig att ta emot barnen men han valde att skrika och springa runt eftersom att hatet var så stort, det hände att våra barn stod och spydde i förtvivlan. Det hände att han nästan körde över mina fötter för att han var upprörd över att barnen grät för att de vägrade hoppa in i bilen, de höll fast i vad som helst för att slippa åka med deras pappa. Ibland stod det flera vid lämningen som stod och skrek på mig att jag var ett psyko!

Han berättade för våra barn att det var mitt fel att familjen inte kunde vara tillsammans, att det vara mamma som lämnade pappa och att pappa fortfarande älskade mamma. Mina barn frågade mig många gånger varför jag inte kunde flytta hem till dem igen, pappa var ju jätte ledsen.

Hur förklarar man för sina barn att pappa slår mamma och gör illa er därför har vi flytt, vi hade inte överlevt med dem övergreppen, den psykiska misshandeln. Det jag sa till dem var att mamma och pappa kommer inte överens och vi kommer inte att vara tillsammans.

Jag valde alltså att lämna den relationen som fick mig att gå under, men jag lämnade mina barn kvar…………………………..

Jag var tvungen att överleva och rädda barnen eller så skulle det bli bättre mellan barnen och deras far.

Till en början blev jag trakasserad vilken innebar att mitt ex besökte mig vid min jourlägnhet, han ringde mig många gånger om dagen , kom det inte samtal kom det sms, eller så ringde personen till mitt arbete eller till och med min chef. Antingen var han arg som en gång när jag kom hem sent, jag hade tränat då stod han där rasande med två barn som skrek och grinade i baksätet han var säker på att jag skulle komma hem med en man, jag fick ta ur barnen ur bilen, ge dem skorpor och dricka klockan var 21 på kvällen. Eller så var han enormt charmerande, han ville ju att vi skulle försöka igen.

Vid denna tid kunde jag nog inte skilja på kärlek eller medberoende , vilket gjorde att jag tänkte att allt skulle bli bra igen, att han skulle förändras och gick med på att göra ett försök till, jag packade ner saker i ångest, åkte hem till det hemmet som jag fält tusentals tårar, det fungerade i några veckor till jag insåg att han inte alls förändrats, han sket fortfarande i mig , kallade mig fula ord när han var irriterad, jag fick inte träffa vänner efter jobbet, jag var åter igen i fängelset men jag fick ju vara nära våra barn varje dag, mitt i min besluts ångest fick jag en lägenhet och det var min ljusglimt, det som gjorde att mitt liv förändrades.

Jag tränade som en tok varje dag när jag inte hade barnen , jag gjorde karriär och var mitt bästa jag på jobbet, jag gick till en psykolog och försökte att hitta tillbaka till mig själv, tänk om du som läser detta kommer att hamna i en liknande situation, är i en..

Jag vill så gärna säga till dig att det är inte värt det, tänk om du visste hur mycket tid och tårar jag fällt för att komma tillbaka, för att hitta mig själv. tänk om du kunde se in i mig och se hur förstörd man blir inombords. Jag tror att vissa kommer att gå ärrade hela livet, idag mår jag bra, tänk att jag hittat tillbaka till mig själv igen men det tog många år.

Det viktiga är att kunna prata om vad ett medberoende är och vad det är för skillnad mellan medberoende och kärlek, prata med era tonåringar om vad som är rätt och fel, ge dem verktyg för livet. Ge dem värdet till sig själva <3

Vad hände med oss kvinnor som levt med detta i alla år, vad händer med våra barn?

Inte nog med att vi levt i misshandel, hur ska jag beskriva för dig hur det känts dagar,veckor,månader år när ens barn berättar vad pappa gjort för saker, om jag hade fått beskriva det har det känts som att någon dö varje dag, den sorgen att ens barn är utsatt för våld går inte att beskriva….. inte nog med det ska många också ska bli ifrågasatta av olika människor som ska vara en hjälpande hand, hur kan det komma sig?

Hur ska jag sammanfatta dess ord, fy fan vad starka vi kvinnor/mammor är, vi som fortfarande kämpar för våra barn, står upp för våra rättigheter och framförallt vi kvinnor som är större än allt och inte säga ett enda fult ord om den mannen!!!!!!!!

#stoppavåldet.nu #detärdagsattbörjaprataochsägastopp #sägnejtillvåld #vågase #vågavaraenmedmänniska

All styrka till er

/ från en stark mamma , hennes upplevelse det kan ingen ta ifrån henne #kärlek #styrka #anonym

Finns det personer där ute som inte vågar att pratar för att de är rädda att inte bli trodda?

Att bli psykiskt misshandlad förstör oss, jag tror att det kan få oss att tvivla på oss själva, jag tror att många tappar sig själv under många år av psykisk misshandel, Jag tror att det kan förändra sättet att se på sig själv, jag tror att det kan göra att man inte alltid är snäll mot sig själv.

Att känna förnedringen av att det talas osanningar, skrik, hemska ord och bli kontrollerad av den man älskar tar sönder dig.

Har någon någonsin berättat det för dig?

Våld kan förekomma på många olika sätt men pratar vi tillräckligt mycket om psykisk misshandel som sker hemma hos familjer?

Pratas det om hur en människa förändras inombords av år av förnedring och våld?

Detta ämne tycker jag är viktigt att lyfta, berätta för våra ungdomar, ge dem verktygen!

För oftast börjar osunda förhållanden med svartsjuka,fula ord, kontroll behov. Det är då man ska säga stopp till den relationen.

Man behöver också berätta för våra ungdomar om självrespekt,värdet av sig själv och vart gränser går. Jag tror på att vara proaktiv, att ligga steg före i samhället, värdet att ge mer kunskap om våld i nära relation det skulle bespara samhället pengar och kanske rädda många.

Tänk vilken styrka det krävs för att berätta att jag har blivit misshandlad psykiskt, jag har förnedrats, jag har varit utsatt för våld av mannen jag litade på, av mannen jag hade extra tålamod med, han som jag trodde på och älskade. Tänk om socialtjänsten, skolan,sjukhus förstod det modet och den skammen ingen ska behöva bära på. Tänk om samhället förstod kraften som krävs för att be om hjälp. Tänk om samhället vågade att lyssna,förstå och tog emot det med värme och skydd

Vi borde stötta varandra istället för att döma

Ge varandra styrka, kärlek och omtanke.

Det är dags att börja prata och säga stopp till våld i nära relation. Ingen ska behöva bära på rädslan för att prata eller att inte bli trodd.

How are those who are not believed? How are those who are the victims of the truth, do we have the wrong people in the most important positions? or is it society that damaged?

Varför är det ingen som lyssna på barnen? Varför tror ingen på kvinnorna som vänt ut och in på sig själva? kvinnor gråter, de har sagt ifrån och berättar sanningen utan lögner, hon som tröstar sina barn, berättar för sina barn att både mamma och pappa älskar dig, pappa älskar dig medans pappa precis klippt bort hennes ansikten på fotografier, han som nyss ber sitt egna barn ljuga , han som valt att förnedra och ge sig på sina barn? Kvinnan som står med sanningen utanpå, kvinnan som gör allt och mycket mer men varför blir hon dömd,smutskastad och framförallt nekad till känslor. Varför väljer samhället att vända ryggen till kvinnorna som ber om hjälp?

Vad är vi för människor? får vi räknas som medmänniskor när vår empati och ödmjukhet försvinner?

Får vi räknas som medmänniskor när vi väljer att inte se barnen som uttrycker rädslor och skräck?

Får vi räknas som medmänniskor när vi väljer att blunda för våld i nära relation?

Döms kvinnor och män med lika villkor?

Brister samhället så mycket att barn ska få växa upp med allvarligt sjuka föräldrar?

Har samhället för lite kunskap om psykisk ohälsa ?

Det finns barn där ute som målar upp för samhället vad de går igenom, de ropar på hjälp men de vuxna håller för sina munnar,de håller för sina ögon och väljer att inte lyssna, hur kan ni vuxna människor sova om nätterna, är vi så avtrubbade samhället? Varför är det idag så många kvinnor och barn på flykt, varför finns det så många kvinnor där ute som står utan sina barn när de valt att skydda sina barn från våld. Är det för många där ute som utnyttjat systemet och förstört för dem som verkligen behöver hjälp eller har vi en annan syn på våld mot barn när det är barnets förälder som utför våldet?

Jag skulle vilja ha svar, svar från många där ute som väljer att inte se, jag skulle vilja ha ingående svar varför våra rutiner brister i Sverige idag, vem är det som väljer att inte förnya våra lagar? lagar som ska hjälpa barn som utsätts för våld!

Ett barn ska ha rätten att få växa upp utan våld i sitt egna hem, kvinnor där ute ska ha rätten att få vara en mamma utan den tunga ryggsäcken, en kvinna ska få ha rätten att bara vara en mamma , hon ska ha rätten att lämna barnen i skolan utan att känna sig dömd, utan att känna skam, inte ens en gång vid lämningen i skolan ska kvinnan ens känna sig mindre värd än andra mammor, för det våld gör i nära relation det är att ta bort kvinnans värde,kvinnans tro på sig själv, skam och rädslan att bli granskad.

INGEN KVINNA SKA NÅGONSIN BEHÖVA KÄNNA SIG MINDRE VÄRD

#sägstoppmotvåldinärarelation #detärdagsattprata #lyssnapåosskvinnorochbarn

Det är kvinnor som hör av sig om sina berättelser till mig och jag är gärna er röst jag kommer att fortsätta kämpa för vi behöver ett samhälle som bygger på mer kärlek!

Ge ditt barn styrkan att säga stopp,ge ditt barn modet att tala, ge ditt barn kärleken och tron på sig själv.

Om man lever i en destruktiv relation, ser man tecken på att den andre föräldern som visar tendens till ett våldsamt beteende, hårdhänthet kanske har den andre föräldern problem med sitt humör, får kraftiga utbrott, kastar möbler eller psykiskt misshandlar dig, då påverkas också barnen, kraftigt tro det eller ej men barnen känner av energin hemma, i det hemmet där de ska vara trygga, fyllt med kärlek.

Ge barnen orden, det är aldrig ok att skrika fula ord till varandra, en förälder får aldrig slåss på varken vuxna eller barn precis som barn,barn får ju inte heller slåss.

Jag vet att det är svårt att lämna en relation oavsett men jag vet att det också känns annorlunda när man vald att skaffa barn tillsammans, viljan att dela hela livet med den föräldern är stark, man vill tro att det ska bli bättre och att det bara är en period, hoppet är väl det sista som lämnar kroppen. Jag gissar på att du även har tappat dig själv som då inte ger dig din rättvisa styrka att orka, det kommer att kännas hemskt otäckt och otroligt ångestfyllt att tänka tanken att man ska lämna relationen för du älskar denna person väldigt mycket, du kanske inte heller tror att allt kommer att bli bättre, eller finns det en rädsla att barnen ska vara kvar i det.

Någon sa till mig i något av mina förhållanden att Kristin du är aldrig glad, du gråter jämnt finn nu din styrka du har i dig, för jag vet att den finns där. Det vill jag säga till dig med vi är såååå otroligt starka och orkar, en fantastisk egenskap människan har.

Det är förmodligen en process att våga lämna en relation där det finns våld i, man tänker tanken på många olika sätt, sen så tänker man kanske att nä det blir bättre och så kommer det igen ett bakslag och så fortsätter det så. Jag sa till en vän som berättade att hon har ett destruktivt förhållande att:

SKRIV UPP I DIN ALMANACKA DINA DAGAR DU ÄR GLAD OCH DE DAGAR DU ÄR LEDSEN, har du många ledsna gubbar är det inte värt det i längden alla påverkas framförallt du och framförallt BARNEN!

vill du att dina barn ska växa upp med att den andre är elak mot dig, vill du att dina barn ska växa upp med en mamma eller pappa som hela tiden får hemska ord til sig, blir slagen? vad gör det med barnen?

Att är det så svårt att tänka på sig själv i den stunden så kan man tänka på sina barn, ska barnen växa upp i ett otryggt hem? ska barnen se mamma gråta hela tiden, det gör någon med våra barn

Det finns hjälp att få: du kan ringa kyrkan, prata med en präst dem är fantatiska, där kan du hitta styrkan igen, du kan ringa till socialtjänsten, de är lyhörda när man är utsatt för våld i hemmet. det finns fantastiska eldsjälar där ute som kvinnojourer, där kan du vara anonym, du kan prata med dem i telefon flera dagar i veckan om det krisar, du kan åka dit och träffa dem med, de är fantastiska. Polisen kan man ringa om det är kaos, jag förstår att det är känsligt att ringa polis när det är barnens förälder det handlar om man vill skydda familjen och vill gott men ingen kommer tacka dig sen, tro mig!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Prata med en vän,kollega våga säga det högt!

Du ska aldrig skämmas, skämmas över att du är utsatt för våld, våld kan ske i ord,sexuellt,slag,hot. DU SKA ALDRIG SKÄMMAS ÖVER ATT DIN PARTNER GÖR DIG ILLA, DU SKA STÅ RAKRYGGAD OCH BERÄTTA FÖR DU ÄR VÄRD MER ÄN SÅ HÄR!!

En kvinna beskrev för ett barn hur vet man att man är utsatt för våld, barnet kunde inte svar på det och då sa hon: det är när någon bråkar med dig fast du inte vill, och så fortsätter den att bråka med dig, när det är en person som fortsätter fast du inte vill. kan det vara en bra beskrivning?

stå upp för dig själv och dina barn, visa att det är aldrig ok att bli dåligt behandlad. Ett barn ska ha rätten till en barndom utan våld och utan otrygghet.

#Stoppavåldet #ståuppfördigochdinabarn #vågaprata

Titta i mina ögon, ser du våldet jag utsatts för? Ser du timmarna jag gråtit när jag ler mot dig, ser du att jag sprungit från fara i bara strumpor mitt i vintern, ser du att jag suttit gömd i ett förråd i tro att jag ska bli mördad, eller ser du en mamma en kvinna som tar ett kort i skogen?

Jag tror att många av oss bär på ett stort bagage, en stor och tung ryggsäck, jag tror att många av oss bär på mer än vad du tror och än vad jag tror! För mig är det så viktigt med bemötande av alla slag, möta människor i vardagen på ett värdigt sätt, jag försöker alltid att hälsa på busschauffören när jag kliver på bussen, jag vill att andra känner att de mottags med värme och medmänsklighet, vi är alla människor och lika mycket värda, varför tar människor med sig sin bitterhet av missnöje och smittar av sig det på andra, jag menar dem som skäller ut människor för att de anser att den här stackars människan gjort fel, de som kallar folk en massa fula ord trots att de aldrig träffat människa, hur kan du ge dig på i stället för att hjälpa?

Jag var med om det för några år sen att en kvinna med barnvagn gick upp för trapporna i slussen i Stockholm eftersom att hissarna var trasiga, då kom en kvinna och tog sig friheten att skrika på mamman med barnvagnen och skrek att vem tror du att du är, hur kan du ta trapporna när du har barnvagn, mamman försvarade sig med att hissen inte fungerade och att hon ej kunde ta sig upp på annat sätt, den här arga kvinnan spydde en massa fula ord på stackars mamman, jag gick precis förbi och sa stopp så kan man inte säga till en annan människa, jag erbjöd hjälp att bära vagnen , kvinnan tackade och tog emot hjälp, vem vet vad denna kvinna hade i sitt bagage vi borde tänka mer på att vara en medmänniska och hjälpas åt istället för att hata.

Jag satt en gång på en buss och var också den kvinnan jag vill inte gå in på detaljer vart i livet jag var men jag fick mig en avhyvling om hur dålig jag var på den bussresan och det enda jag gjorde var att göra mitt bästa, den kvinnan skrek i hela bussen fula ord om mig, det kvinnan inte visste var att jag då levde i våld varje dag, min mormor hade precis gått bort, någon i min närhet var mycket sjuk och vi var på väg till sjukhuset men min bil hade gått sönder så jag var på väg till min pappa som då bodde på andra sidan stan för att låna en bil, jag hade inte sovit på hela natten eftersom att någon i min närhet var sjuk, den kvinnan kunde inte hålla tyst och skrek så mycket på mig att jag började gråta, alla i bussen satt och lyssna men ingen hade civilkurage att säga något.

Jag har också blivit misshandlad på en krog av en pojkvän jag hade i tonåren han stampade på mig och slog mig men jag kunde ta mig upp på golvet och springa till en vakt, som tur var ,han blev utslängd men ingen agerade fören jag fick tag i någon.

VART ÄR ALLA ÖGON?

Här om dagen såg jag en man som sprang i t shirt han viftade massor med armarna, han skrek och var rasande på en kvinna medans hon lugnt gick bredvid, han sprang iväg till slut och då gick jag fram till henne och frågade om hon var ok! kanske inte det hjälpte men jag gjorde iallafall något, det kanske inte alltid krävs så mycket men vi kan ju alltid göra vårt bästa att vara en medmänniska och tänka på att andra kanske bär på ett tungt bagage/ryggsäck.

Jag stoppade även en misshandel på gatan för många år sen varför var det bara jag som agerade?

Vart är alla ögon, Sverige vi behöver öppna upp ögonen för våra grannar, någon på bussen, någon på gatan, barns kompis eller en vän, vi alla medmänniskor behöver finnas för varandra istället för att döma.

Döm aldrig någon för du vet inte hur den har det…. #stoppavåldet #vågase #vågaagera

Jag sprang även från den mannen jag levde med för många många år sen, innan jag fick mina barn, tonårs relationen som var hela 6 år, den mannen struntade i om vi var hemma eller ute bland folk, han valde att ge sig på alla som han upplevde gick emot honom, han misshandlade mig många år både fysiskt och psykisk, han berättade för mig nästan varje dag att han skulle mörda mig, han skulle såga sönder mig och begrava mig, han styrde hela mitt liv med sin svartsjuka. Han kastade omkull mig när vi var ute utanför ett uteställe, han kastade mig så hårt att hans vänner kom till undersättning woow grymt grabbar, de vågade att agera och säga ifrån till sin bästa vän, jag var nyopererad och jag kände hur mina stygn gick sönder, hans vänner hjälpte mig hem, men han kom efter oss precis utför min port kom han ifatt oss, han skrek och trodde att hans vänner stötte på mig, vid detta tillfälle var ag så rädd eftersom att han var så aggressiv att jag visste att han styrde över mitt liv, istället för att springa upp till min lägenhet som han hade nyckeln till så sprang jag ner till källaren, det var mörkt, jag skakade av skräck, jag vågade inte ens andas för att jag skulle höra bra, men jag förstod att han kommer att hitta mig, så jag tog av mig mina högklackade, och tog riken att han skulle se mig och sprang jag tog bakvägen och sprang ut på gatan i strumpor i djup snö, jag sprang i 15 min i snön i bara strumpor för att komma hem till min mamma, hon öppnade och hjälpte mig att komma undan denna gång IGEN om inte hans vänner hade stoppat honom kanske jag inte levt idag, tänk vad andra människor kan göra

våga vara den människan som ser, säg stopp. Trevlig helg

Berätta din historia….

Alla ska ha rätten att få prata, våga berätta när något är fel och ha rättigheten att säga stopp. Idag pratade jag med en person som genomgått våld i nära relation, hennes berättelse berörde mig så otroligt, jag fick gåshud vid ett flertal gånger, när jag hör henne berätta sin smärta,ångest och rädslor hon har burit på helt själv i sin ensamhet. Det berör mig att en man kan utsätta sin sambo och barn för den smärtan. Det berör mig hur mycket hon fått kämpa i sin trasighet och fortfarande ha styrkan att vara en super mamma, krama om och skydda sina barn, det berör mig att höra en mammas historia om sitt liv som den närmsta förstörde.

Det sätter spår att ha levt ett liv i våld, det gör något med en, vi borde säga stopp i tid. Pratas det om detta i skolan, pratar man om barnens själv respekt, pratar vi föräldrar om detta för våra tonåringar?

Jag tycker att det är viktigt att vid flera tillfällen berätta ens egna värde, om hur verkligheten faktiskt kan se ut, vi borde ge verktyg till våra ungdomar.

Hon berättade om sina trauman och hur samhället hjälpte henne, tänk vilka fantastiska människor hon mötte som såg henne och gjorde allt vad de kunde för att hjälpa, mycket kreds till polisen, min uppfattning är att de verkligen haft förmåga att se en som både polis och som medmänniska, min uppfattning är att polisen överlägset kunnat hålla bra samtal med utsatta barn och kvinnor. Man kan tro att det är självklart att alla som jobbar inom detta område ska göra det galant men icke en ni POLISER GRYMT JOBBAT!!!!!!

Jag vart berörd av din historia, ingen kvinna ska gå med en sån hemlighet.

Är hoppet det sista som lämnar människan? kärleken som får en att stanna kvar i en relation där man mår dåligt. Kan vi i samhället vara proaktiva och göra skillnad?

#stockholmstad verkar ha börjat, hoppas på att se fler som uppmärksammar våld i nära relation.

Idag var det en stor dag för mig, en betydelsedag som ledde mig i rätt riktning, tack fina människa, tänk vad möten kan göra för en. <3

Jag hejar på er kvinnor och barn där ute som kämpar, de som har styrkan att våga berätta och vågar att säga stopp, kanske inte idag men kanske imorgon!!! Jag hejar på er ALLA KAN!!!!!!

Vi behöver fler medmänniskor som vågar att se, vågar se barn, se kvinnor,män som utsätts för våld i sitt egna hem. Vi behöver våga.

Kan vi se varningssignaler som medmänniskor? för många år sen såg jag en kvinna bli misshandlad på gatan, jag sprang, sprang snabbt fram och ropade STOPP! lilla jag skrek till mannen och sa stopp, han valde att gå men som tur stannade kvinnan kvar, jag pratade länge med kvinnan som var uppriven, jag ställde en massa frågor, det kom fram att hon var rädd att gå hem igen, min tanke var att om han gör så här på öppen gata vad gör han då hemma? Hon hade tankar på att ta sitt liv, hon kände sig maktlös, här behöver vi människor kliva in och stå upp för dem som utsätts för våld, i detta fall vittnade jag i rätten och jag hoppas att det gjorde något gott. Det jag vet är att kvinnan valde att lämna mannen, woooow grymt girl. vilken styrka jag ser åter igen , vi kan lämna och även om det inte känns så men det blir bättre. Det blir bättre efterom ingen kontrollerar dig längre, tvingar dig till sex, du bestämmer själv över din vardag, du bli inte kallad en massa fula ord mer och kan hitta tillbaka till dig själv igen, jag lovar det är värt varenda dag du får utan fula ord,våld av alla olika slag..

Om dessa kvinnor kan, kan du!!!!!!!!!!

våga prata, våga säga stopp, #stoppavaldet #kämpa #polisenniärfantastiska

Vi ska bli starka, vi ska stå upp och vara stolta över vilka vi är, älska oss själva. du är en winner

Kan det vara så att vi ibland glömmer vi bort oss själva i all stress. Jag tycker se mammor omkring mig som stressar för mycket, som städar för mycket utan att ta en paus och ro om sig själva, är det så att en del passar på att städa toaletten medans de borstar tänderna, dom som får dåligt samvete för att de jobbar för mycket, de som stressar så mycket att de själva inte kommer ner i varv, jag har hört mammor som säger att jag kände mig som en dålig mamma för att jag jobbar för mycket kväll, kan en del inte stå still i rulltrappan för att deras samvete säger att träning är bra eller för att de är för upp i varv.

Jag tycker att vi många gånger är otroligt orättvisa mot oss själva genom att tänka en tanke att jag är inte tillräcklig, nästa tanke som kommer blir följden av det, nästa tanke som säger att du ej duger, nästa tanke som säger att tycker andra också att jag är otillräcklig, tanken efter det tynger ner mer och mer…… ska vi gå med så tunga ryggsäckar varje dag förstår jag att det finns psykisk ohälsa, att det finns människor där ute som aldrig får njuta av vardagen, vi behöver säga till oss själva att vi duger precis som vi är, att vi är vackra, att vi ska stå rakryggade och vara stolta över oss själva.

Det är bara jag som har levt mitt liv hur kan jag då tillåta andra döma mig, det är jag som levt alla dagar i mitt liv, ska jag inte då tänka vem jag har blivit och tänka att jag gjorde så gott jag kunde? vi ska vara stolta över oss själva!!!!

Att leva i en relation där någon talar om för dig att du inte duger, att du är ful,oattraktiv, att andra tjejer är mer attraktiva och mer lockande, säger till dig att du är den fulaste den någonsin varit tillsammans med, att du är en bortskämd människa, att du är sjuk gör något med en, tänk om människor förstod vad hårt det tar på en, att det gör inte ont bara i 1 år utan i många många år sitter orden kvar i en och ibland finns känslan där även när orden försvann för år sen. känslan av att inte duga, att se sig i spegeln och se de orden fast att man vet att det inte är så.

Hur kommer man bort från det onda? det är något jag tycker är otroligt intressant och vill gräva djupare i den frågan hur kommer vi tillbaka efter en relation som varit destruktiv?

Jag tror på mental träning, att bygga upp sig själv bit för bit, hitta tillbaka till det som gör en glad och att tillåta sig att vara glad, Att lära känna sig själv på nytt, kanske fungerar träning, terapi och låta sig själv sörja, gråta ge sig själv tid och till slut skriva ett nytt kapitel.

Vi ska vara snälla mot oss själva, ge dig själv beröm och ha ett tålamod, vi lever ju bara en gång då borde vi kunna hitta en hyfsat bra balans oavsett motgång mycket tror jag handlar om vilja, VILJAN kommer man sååå otroligt långt med, när du har viljan tar du reda på vad som krävs för att komma dit du vill, genom vilja kommer du vara positiv och kanske ha mål, den bästa investeringen är väl att investera i sig själv och sitt välmående!

vad gör mig glad: Familjen,skogen,mat,djur,äventyr, känna mig fin,trygghet,träning,mentalträning, hitta meningsfullhet,kärlek. då borde jag satsa mer på det

Det var någon som frågade mig för många många år sen vad jag gillade och det enda jag kom på var att duscha jag funderade och funderade men kom ej på något, jag tror det säger en hel del om att tappa sig själv, jag visste knappt vad jag tyckte om att äta.

Idag njuter jag av varje tugga mat, påminner mig själv om hur viktigt det är att känna tacksamhet i vardagen, jag njuter varje dag jag får lägga mig i min säng bredvid min sambo, att få ligga i sängen som är varm, känna trygghet och inte en massa skrik gör mig otroligt tacksam.

Jag njuter varje morgon av tystheten. Jag slipper att känna den där ångesten över att en person jag levt med var arg varje morgon när vi gick upp.

Jag njuter av att kunna samtala med min sambo i lugn och ro utan att ens behöva tänka på vad jag säger, jag är så tacksam över att jag har en trygg relation.

Jag är så tacksam när jag får hålla om mina barn, se mina barn i ögonen och veta att jag har gjort allt för dem, det gör mig lycklig och tacksam.

Jag försöker att vara snäll mot mig själv i tankarna vissa dagar fungerar det utmärkt andra dagar inte alls men att försöka duger alldeles utmärkt.

Jag är tacksam att jag är frisk jag hade kunnat vara mycket sjukare med tanke på hur många år jag kämpat.

Vad gör dig lycklig? vad gör dig glad? vad behöver du för att vara dig själv?

Investera i dig själv och var snäll mot dig själv.

Vi vill väl visa våra barn hur de ska se på sig själva <3

Baby I’m fist fighting with fire just to get close to you…

Vad är attraktiv med att vara hård, dumhet,skita lite i alla, göra det man inte får, vad är det som är så attraktivt att vara farlig, ha ett hett humör, att vara gränslös? kan det vara så att det finns tjejer där ute som någon gång förälskat sig i den där killen som kanske inte är en svärmorsdröm, killen som är kriminell, farlig eller bara är en bråkstake? Jag har pratat med några tjejer om detta ämne och vi var några stycken som tyckte att det var såå spännande med killen som stack ut, han som kallades bad guy när vi var tonåringar, varför var han så spännande?

Jag tycker att det är en intressant fråga, hur kan man som ung tjej dras till en man som skiter i respekt, en man som är svår. När vi behöver tillit,trygghet,kärlek på rätt sätt! Vad är det då i hjärnan som inte fungerar kan man tänka? är det spänning,nyfikenhet eller bara dumhet, är vi inte smartare än så att när man bli intresserad, är attraherad av en person som inte är bra för oss borde raderas ut från ens liv, ganska så direkt!!!!

Jag undrar ibland vad det är som gör att vi inte alls blir konsekventa i kärlek, varför ska det vara så svårt att släppa taget om en person som gör en illa, kan det vara så att våra föräldrar förr inte pratade så mycket om det, vad säger samhället, hur en man ska vara? eller handlar det om omogenhet eller är det bara så att man har ett sånt stort hjärta av kärlek som man tror kan bota alla? är det hoppet som är det sista som lämnar oss?

Jag skulle aldrig säga till en kvinna att ditt val var osmart,dåligt eller hur tänkte du? Jag vill inte döma eftersom att jag vet att jag kände att kärleken skulle övervinna allt, jag själv levde på hoppet om att det skulle bli bättre, min kärlek kändes lika stor som universum, MEN tänk om jag hade förstått storheten i KONSEKVENSEN

Tänk om någon hade spelat upp mig, spelat upp hur många år jag har gråtit, hur många gånger jag har låst in mig, eller sprungit från fara tänk om någon hade spelat upp den sorgen konsekvensen gav mig, tänk om något hade visat allt det jag tappade i mig själv och allt som jag var tvungen att jobba tillbaka, att vissa saker kanske jag aldrig helt får tillbaka, jag tror att om man blivit utsatt för våld i nära relation , tror jag att många kan beskriva sitt JAG INNAN och sitt JAG EFTER den relationen. Min fråga till dig är skulle det vara värt det? Skulle du ha valt dem männen du valde om du vetat?

Mitt svar delar jag gärna med mig till dig och mitt svar är NEJ!! det var inte värt det, med tanke på hur det förändrade mig.

Tänk om vi kunde sprida detta vidare till våra ungdomar och ge dem mina verktyg som jag inte hade då, jag hade velat ge ungdomarna mer kunskap i hur man ska behandla andra men framförallt HUR DU SKA BLI BEHANDLAD! Idag har jag verktygen och delar gärna med mig av dem

Jag vill sprida kunskapen om kärlek,respekt,tillit,självrespekt, och ditt egna värde. För vi alla är värdefulla, vi är ovärderliga sa min mamma till mig när jag var liten, men jag tror att vi behöver prata mer, berätta mer och också visa vad konsekvensen bli om man väljer en man som är respektlös, en man som inte ser kvinnans värde, mannen som inte ser kvinnans behov eller ser våld som en lösning och glöm inte våld kan ske på tusen olika sätt………………………..

Sprid vidare till vår kommande framtid, kan vi få några tonåringar att inte ha för bråttom in i kärleken, att se varnings signaler då har vi lyckats, för jag tror att om våra ungdomar får mer kunskap om sitt egna värde och hur saker faktiskt ska vara och inte vara tror jag att vi sår ett frö som kanske kan ta ett klokt beslut i framtiden.

Ibland rasar vi men det viktigaste är att vi kan ställa oss upp igen!

Mental träning har intresserat mig i många år, det har varit min magi från smärtans stunder och det som fick mig att högprestera under mina år då jag hade fokus att bygga upp en karriär, det fick mig att fokusera på arbete mina barn, fokusera på alla mina arbetskamrater och vänner. Jag hittade tjusningen med mentalträning att den fick mig att vara här och nu och lägga bort smärtan, under de åren jag var en av de bästa säljarna och fick möjlighet efter möjlighet i arbetslivet samtidigt som jag bar på en enorm smärta gick jag sönder, inombords sa jag till mig själv varje dag, kämpa, ingen ska bryta ner dig, kämpa, må bra, var ditt bästa jag varje dag, var den bästa mamman du kan och var den mest kärleksfulla mamman, var snygg, var en bra människa, gör allt så bra du bara kan,träna, kom i form, var rolig, ha kul, njut av livet, prestera, gör din chef stolt, gör företaget stolt, gör dina föräldrar och barn stolta, gör det lite bättre, gör mer…

Mina innersta tankar sa till mig varje dag att : du är ful, du arbetar inte tillräckligt bra, du kan bättre, du är för tjock, alldeles för ful och äcklig, du njuter inte tillräckligt av dagen, du tränade för dåligt, tänk om jag inte är en tillräcklig vän,dotter, gjorde jag något fel på arbetet fick jag en enorm ångest och straffade mig själv i tankarna, jag var rädd att inte bli älskad och bli lämnad.

Tänk vad skenet kan bedra, jag tror att det är många kvinnor där ute som inte alls har bra självkänsla, jag tror att många kämpar med sitt inre mörker i dagen samhälle. Jag tycker att det pratas för lite om våra verkliga jag inte alla skönheter, modeller och stjärnor och hur de är och vi ska vara.

Man kan inte jämföra sig med andra men ändå är vi nog många därute som gör det, kanske i tystnad.

Jag säger ofta till mina barn att det vackraste som finns är att vara sig själv, MEN då ska ju jag föregå med gott exempel eller hur!

Idag är jag på min inre resa, jag var idag på mindfullnesskurs vilken är helt fantastisk och samtidigt lite skrämmande att lära känna sina tankar, och inse vad man faktiskt bär på, men helt fantastisk att hitta tekniker för att vara här och nu, känna nuet och kunna sortera och acceptera sina egna tankar, vi måste inte sträva efter att vara super lyckliga varje stund, vi måste inte sträva efter perfektion. jag sa alltid att jag hatade ordet perfekt men omedvetet hade jag så höga krav att det automatiskt summerade ordet perfekt, utan att jag ens tänkte på det fören jag fick ett samtal.

Det samtalet förändrade hela mitt liv:

Min läkare ringde och sa att du behöver komma hit och göra om ditt ekg, du behöver åka till hjärtcentralen för att det vi ser här ser inte bra ut!!!!!!!!!!!!!!!!!! Det var 10 min innan jag skulle hämta mina barn…………… Jag kommer ihåg den stunden som om det vore igår, skulle jag dö nu, jag som ätit bra,sovit bra,tränat men det räckte inte eftersom att stress är skadligt, och jag hade stressat sönder min egna kropp.

Jag fick många kroppsliga symtom, allergi,trötthet,dåligt minne, jag var upp i varv, jag hade dessa och mer, jag vart sjukskriven och tänkte först att jag kan vara hemma en vecka så kan jag jobba igen, men så blev det inte. Det tog mig månader att komma tillbaka sen upp på hästen igen, gick ett tag men sen kom alla symtom tillbaka.

Då slog en läkare näven i bordet och sa att om du inte lägger om ditt liv nu så kommer du att dö! Jag gick hem och funderade på det i månader, idag förstår jag vad jag behövde göra . Jag behövde tid, bearbeta, sova och vara. Vi behöver vara här och nu och acceptera våra tankar och vara snälla mot oss själva, vi borde behandla oss själva som om vi vore vår bästa vän <3

Är du en förälder/kvinna som bär på trauman det bästa man kan göra är att bearbeta det hos ett proffs, få hjälp att prata av sig, och ställa frågan vad man själv verkligen vill, hur man själv verkligen mår (inte vad andra vill eller tror att du mår) Ta hand om dig själv , var snäll mot dig själv, det jag har förstått idag att mina trauman i livet har satt sina spår, det ska inte styra vem jag är eller hur jag agerar men man måste också acceptera och spara dem i rätt hjärnhalva så att vi kan gå vidare till ett nytt kapitel utan att lida. Jag strävar efter att känna vad min kropp behöver, lyssna på vad jag vill, lita på att jag är en fantastisk mamma, och älska mig själv mer och inte vara så hård mot mig själv.

Styrka kan vi all få, hämta din styrka och var du, var nöjd med dig själv, du är vacker för att du är du, ta vara på dig och ta hand om dig.Låt dig själv få vila. ibland rasar man men man kan ställa sig upp igen!

Mental träning kan man använda på olika sätt och det ska förstås användas så att man själv mår bra, mindfulness hjälper oss att vara närvarande, träning gör skillnad, kost gör skillnad, OCH STRESSA INTE det tar sönder dig.

Ta hand om varann, livet sätter sina spår men vi kan göra något bra av det <3

#mankanställasiguppigen #kämpa #trauman #duhartvåval #stoppavaldet

Någon lät mig titta på en teckning från en flicka som utsatts för våld av sin pappa, den bilden försvinner inte från min näthinna, men hur mår flickan?

Det är många som hör av sig och berättar sin historia, det finns många där ute som har varit utsatta för våld i nära relation, wow vilken styrka ni har att ni valde att lämna !!!!

Det krävs en enorm styrka och ett stort mod att lämna en relation där man varit utsatt för våld av olika slag. Ni är grymma som vågar och vågar att berätta.

Det som jag tror händer är att man sakta men säkert blir nedbruten, jag tror att det börjar i orden, sakta men säkert ser personen till att den ska känna sig mindre och mindre, man ska känna sig osäker och utvald av personen. Jag tror att många förövare vill att man ska känna sig värdelös och tacksam att han eller hon vill vara ihop med en, i många fall tror jag också att man vill att personen blir mer ensam och få sämre relationer till sin familj och vänner, inte i alla fall utan jag tror att det förekommer ofta.

Jag tror inte på det gamla ordvalet man hörde förr: att man ska lämna när man får första slaget, NEJ man ska lämna långt innan… långt innan!

Vi behöver prata om detta med våra ungdomar, prata om sitt egna värde,självrespekt. Du är värd att bli behandlad med respekt och vad innebär det då, jag tror att det är viktigt att förklara med olika exempel att respekt innebär att man ska få prata till punkt, att ingen ska kalla dig fula ord, ingen ska slåss eller kasta saker omkring er. Det är inte ok att kontrollera en annan person eller bli kontrollerad, vad innebär det att man kontrollerar någon? kan det vara så att den vill veta vart du är under dagen, kollar dina sms, tittar igenom väska,vill bestämma hur du ska klä dig eller ge dig orsaker varför du inte ska gå ut och ha kul med vänner. Jag tror att svartsjuka är en stor anledning till att personer väljer att kontrollera sin partner, det finns så många varningssignaler vi borde prata med våra ungdomar om, vi föräldrar och medmänniskor borde vara proaktiva och ligga steget före och ge ungdomar verktyg, kan vi dela med oss av våra kunskaper till de yngre?

Vad händer med barnen som växer upp i våld?

Teckningen jag fick se, fick mig verkligen att förstå mer än bara ord, den gav mig också en beskrivning av känslor genom barnens ögon. Den flickan brottas med mycket ångest, mycket skam och skuld även fast hennes mamma har varit helt fantastisk och berättat för flickan att hon är älskad och värdefull varje dag, mamman har tröstat och inte lagt några egna värderingar till sitt barn utan mamman har försökt att stötta och ge kärlek men det har har inte räckt !!!!!!!!!! Det har inte räckt eftersom att flickan fått höra av sin pappa att hon är fel och dålig på olika sätt, blivit utsatt för kränkningar och våld. Så hur kan vi i samhället få antalet att bli mindre?

Hur kan samhället arbeta för att minska våldet/kränkningar mot kvinnor/flickor för vi har ju mänskliga rättigheter?!!!!

Jag tänker ofta på flickan och önskar att jag kunde ta bort smärtan och utsattheten från barn, ett barn ska ha rätt till en barndom utan våld…

Vem var du innan traumat och vem är du idag?

Hur beskriver man i ord vad som händer med en som utsätts för våld i sitt egna hem. Vad gör det med en att höra varje dag att man inte duger som man är, att höra fula ord om sig själv? Hjärtat är ärrat, själen är ärrad! Jag tror att de som varit utsatta för psykiskt och fysiskt våld får ett mörker i sig, en djupare sårbarhet men också ett större mod, ödmjukhet inte många andra kan mäta sig med och uppskatta det lilla.

Man ska få tillåta sig själv att sörja,bearbeta , gråta, älta man ska ge sig själv tid och acceptans att faktiskt få tillåta sig själv att genomgå denna mörka stund i sorg. Jag tror att vi skulle bli friskare fortare om vi inte var så hårda mot oss själva!

Går vi sönder totalt och får sakta men säkert pussla ihop bitarna igen, eller bär många på det i sin tysta person? lider många av ångest i sviter från våld i nära relation, hur många i sverige lider av ptsd efter ett liv med våld?

Jag hör ingen prata om detta!!!!!!!!

Var du orädd,glad för det mesta,nyfiken på livet och kanske rolig, vem är du idag?

Alla förändras i livet ibland av naturliga orsaker och ibland av trauman. Jag har tillåtit mig att gå sönder, jag har gråtit floder, pratat om det med mina vänner, jag har känt både lidande och smärta, haft ångest och minnen att hantera MEN jag har också blivit starkare, mer ödmjuk, uppskattar det lilla i vardagen som att vakna i lugn och ro, efter att jag har fått plocka upp de där pusselbitarna har jag också rannsakat mig i många år, testat mental träning,mindfullness, jag har utmanat mig för att känna att jag lever, både med att springa, hoppafallskärm men också karriärmässigt. Jag tror på i all den här skiten så har jag vuxit enormt och hittat mina styrkor och tron på mig, jag vågar!!

Så även de dagar allt känns fruktansvärt lidelsefullt får man påminna sig själv att något fantastisk kommer också ur skiten, även om vi ska välja bort skiten alla dagar i veckan, lyckades man inte med det så tror jag att många av er fick vackra egenskaper av mörkret.

En psykolog sa att livet är inte till för att ständigt känns lycka, det gör man ibland och motgångar är en del av livet. men klart man önska att man alltid var lycklig jämnt men vem är det oavsett bakgrund, idag vill samhället ge sken om att alla är sååå lyckliga men man ska fånga lyckan men den är inte alltid hos en.

LIVET BLIR VAD MAN GÖR DET TILL!!!

även i sorgen efter trauman kan man skratta,leva och känna lycka man ska unna sig och tillåta sig att få känna och leva, man kan göra det bästa av allt,det är ditt liv och bara du som lever det.

Låt inte ditt trama bli du <3

Mindfulness

Mina tankar är fulla av återhämtning, tankar kring återhämtning, Jag ställer mig frågor varje dag som, kan vi heala oss själva? kan vi med mindfulness hitta en inre balans i våra kroppar? Hur läker jag mig själv? hur hittar jag min balans?

När vi har det svårt och livet gör ont är det lätt att bli uppslukad av sitt lidande, det bli en ond cirkel. jag tror att tankar är en av de främsta orsakerna till stress och vi fyller vår ryggsäck tyngre och tyngre med våra egna självkritiska röster varje dag.

Men hur gör man då för att hitta sig själv igen? SÖMN ska tydligen göra susen, rätt kost, terapi skulle alla prova. Jag tänker inte lägga upp en lista eftersom att vi alla troligtvis har olika listor på hur man hittar sin egna inre balans eller ett bättre mående. Man ska göra saker som får en att må bra, ta hand om sig själv, känna att livet är meningsfullt. Hitta det positiva i livet de små sakerna även när livet är i kris. Och vad ni än gör stressa inte, stress skadar kroppen mer än vad man tror!!

Min nyfikenhet är stor vilket gjort att jag påbörjat en mindfulness kurs, dag nr 1 var idag,vi fick lära oss att vara här och nu, kroppsskanning är en övning som hjälper oss att uppmärksamma förnimmelser i kroppen, vilket möjliggör en fördjupad kroppsmedvetenhet. Uppmärksamhet på andning. Var spännande timmar något jag kommer att skriva mer om. Frågan är om det kommer att göra nytta och hur lätt blir det att få in det som en daglig rutin? det får vi se kommer nog att krävas en hel del men det är aldrig försent att börja.

Varför är just jag på denna resa ? Jag har känt under en lång tid att jag inte riktigt orkar kämpa, jag är less på att kämpa och jag är less på att känna smärta, jag vill slippa känna ångest och sorg. En dag ringde min läkare och sa att ditt EKG ser inte bra ut och den dagen förändrade mig, det förändrade mitt sett att se på samhället och detta ekorrhjul vi lever i, jag kände att jag mådde illa av alla föräldrar som nästan halv sprang över skolgården, de som svettades av stress vid lämning och hämtning. Jag vill inte vara en sån förälder som stressar sönder mig på grund av arbete och alla ting, jag vill vara en mamma som är här och nu, en människa som njuter av livet så gott som det går. Och försöka hitta balansen i livet även om motgångar finns.

Motgångar kommer alltid att finnas det handlar om hur vi hanterar motgångarna.

Av allt detta väcktes min nyfikenhet för hälsa och för samhällsfrågor som våld i nära relation.

Att leva i våld i nära relation sätter sina spår!

Det finns kvinnor där ute som kämpar för sina barn och kämpar för att få ett värdigt liv trots 13 anmälningar om våld i hemmet från skola,dagis och sjukvård så står ändå samhället bara och tittar på.

Igår hade jag ett mycket kort möte med en person som arbetat med utsatta barn och ungdomar, det mötet var en slump och berörde mig mycket. Hon var utbildad psykoterapeut och tog några exempel på vuxna män som genomgått kraftigt våld under uppväxten och berättade vad det gjort med dem, det är så tragiskt att det finns vuxna där ute som fick ett helt annat liv på grund av vad deras uppväxt gav, jag tror även på att det kan gå bra men det berör mig till tårar att några inte får ett värdigt liv. efter våld i hemmet.

jag vill verkligen speciellt lyfta de kvinnor som kämpar idag för sina barn och för sig själva, jag vill lyfta kvinnor som tröstar och håller om sina barn i timmar för att deras pappa har gjort sjuka saker mot sina egna barn, kvinnorna som talar om för sina barn att de är viktiga,älskade och speciella medans de ser tåren som faller ner för deras barns kind. De kvinnorna som aldrig sagt ett ont ord om barnens pappa trots att han utsatt både henne och barnen för psykisk och fysiskt våld!!!!!!

ALL STYRKA OCH KÄRLEK TILL ER KVINNOR, SAMHÄLLET BORDE LYSSNA PÅ BÅDE ER OCH BARNEN!!!!!!!

Jag tror att vi behöver mer kunskap om våld i nära relation till hela Sveriges samhälle, det brister vart kvinnorna än kommer.

socialtjänsten får mycket kritik för deras usla arbete, jag ser kritik efter kritik och ändå sker det inga förändringar, jag som har arbetat som säljare i många år vet att om jag göra likadant så får jag också samma resultat, vill jag nå högre resultat så måste jag också förändra mitt arbetssätt, inte så svårt egentligen att lista ut. Socialtjänsten varför sker ingen förändring, vad är det som gör att ni har kvar era rutiner ?????

SOCIALTJÄNSTEN hur ser det ut i er rekrytering?

Kan det vara ok att få dessa kommentarer som en utsatt kvinna och mamma? kvinnans bakgrund: har blivit misshandlad både psykiskt och fysiskt av sina barns pappa under många år, kvinnan har sett sina barns pappa utöva våld mot barnen, kvinnan gör karriär och arbetar mer än någon annan, hon sätter alltid barnen först. socialtjänsten hjälpte kvinnan att flytta till skyddat boende pg av kraftigt våld i hemmet sätt gärna ord på dessa kommentarer är ni snälla: dessa kommentarer är från socialtjänsten:

oj vi trodde inte att det var du som vi skulle hjälpa kvinnor i denna utsatta situation brukar ha missbruksproblem ( här hade då socialtjänsten stått i 10 min och väntat medans kvinnan satt framför dem)

Det är väl inte konstigt att pappan har puttat ner er dotter från sängen eftersom att hon är så trotsig. (barnet var då 5 år och blev nerknuffat från en hög kontinentalsäng)

Dina barns pappa är en svärmorsdröm så slappna av

Du kan vara lugn av att dina barn får åka tillbaka till sin pappa

varför skrev ni mer negativt om mig än om barnens pappa: jo för att vi anser INTE att du brister i ditt föräldraskap men han har blivit ifrågasatt? så därför skrev vi alla hans styrkor.

Personen blir kallad till ett möte på socialkontoret, mycket våld på barnet har förekommit, anmälningar har trillat in från skola och dagis då föreslår de: Nu efter allt så tänker vi att kanske kan barnen börja på ridskola hos pappa.

socialen säger till en kvinna: Du är den första som någonsin betalat hyran som bott på skyddat boende och betalat den i tid. (ingen visste vart den skulle betalas 10 samtal senare kom den infon fram, vem orkar ringa runt om detta som bor på skyddat boende och samtidigt tar hand om sina barn,KANSKE BORDE EN NY RUTIN SÄTTAS? kan man inte anställa personer för just detta som stöttar kvinnan i vardagen som lever i rädsla. För kvinnor som bor i jourlägenheter/skyddad adress sätts där helt själva utan vidare kontakt med någon!!!!!!

Du verkar för orolig

Älskar du verkligen ditt barn eftersom att du säger det till ditt barn mycket?

Men du säger att barnen genomgått våld av sin pappa, gör ingen anmälan utan låt barnen få ta ställning till deras relation med pappa när de blir vuxna istället.

Var snälla och diskutera dessa kommentarer är det rätt att välja dessa ord mot en utsatt kvinna?

Arbetar man inom detta område tänker jag att man borde vara försiktig med sitt ordval, ödmjukhet skapar trygghet, och trygghet ska dessa kvinnor känna.

Det är dags att börja prata och säga stopp!!!!!!!

Makten sitter i orden…

Psykisk misshandel sätter otroliga spår i din själ i den utsattes kropp, att få höra att du är dålig på de flest sätt som finns gör något med oss människor. Att höra att du är ful, äcklig, psykisk sjuk, bortskämd snorunge, eller att du inte duger till städning, som flickvän, som mamma eller att du är en otroligt dålig människa, det gör något med en människa och din själ, för det som händer med många kan jag tänka mig är att man börjar tvivla på sig själv, man känner att man måste överprestera för att duga, glömma bort sig själv för att duga, jag tror att många tappar sin värdighet i det man tror är kärleken men sanningen är att man tappar bort sig själv på vägen.

Den kraftiga ångesten att inte duga gör något med dig, att hela tiden inte få försvara sig gör dig otroligt desperat, att inte få upprättelse i samtalen med människan som gör dig illa, tar sönder dig, jag tror att många tappar bort sig själva i dåliga relationer. Om du finns där ute, du människa som inte lämnat den relation som ger ditt bästa jag, den relation som får dig att mest vara ledsen om jag kan nå ut till dig så nu i efterhand för varje år som går så tror jag att det är en längre väg tillbaka till ditt jag, till ditt bästa mående, jag önska att jag hade någon vid min sida när jag genomgick våld i nära relation som kunde hjälpa mig att förstå, förstå vilket värde du har, att du har rätt till ett liv utan våld, att du är en viktig person, att du kan stå upp för dig själv,för det han gör mot dig är FEL!!!! att det inte är normala förhållanden, ingen människa ska bli fråntagen något i en relation utan en relation är till för att dela något vackert, att dela ett liv med en person som är glad att se dig växa, som kan känna glädje när du når framgång.

I en relation är det viktigt att alltid bli respekterad, att aldrig bli kallad en massa fula ord, att bli lyssnad på och att få tala till punkt. Jag skulle kunna sitta och skriva hela dagen vad som inte är ok och vad en god relation verkligen är, men jag ska fatta mig kort det viktiga är att berätta för våra barn vilket värde de har, att de är viktiga, speciella, lära dem vad självrespekt är och vikten att kunna säga stopp!!!!!

jag tror på att ett barn behöver få känna sig älskad, sedd och bekräftad, de ska också få bli respekterade samtidigt som de behöver tydliga gränser, för ett barn utan gränser under många år skulle jag tro känna sig mindre älskad, barn mår bra av regler och vi vuxna behöver vara BRA FÖREBILDER för hur kommer samhället att se ut om vi fortsätter på samma spår vi är idag, hur kommer dessa barn må som får göra som dom vill, barn som inte blir lyssnade på, barn som inte blir visade respekt eller blir utsatta för våld medans vi vuxna ser på???????????????????????????????????????????????????

Vi vuxna har ett ansvar över oss själva att vi ska visa våra barn att vi blir respekterade, om vi lyssnar på dem så kommer dom till slut att lyssna på oss, vi har många delar vi behöver visa dem varje dag för att de ska få ett bättre liv, en bättre självkänsla, självförtroende med ett bättre liv menar jag att ett barn eller en vuxen ska slippa att bära på det mörker i oss som vi får av våld i alla slag, att slippa ställa dem där frågorna vi aldrig kommer att få svar på, att få frid i själen och slippa vara trasig.

Vi behöver säga stopp och börja prata

Ett barn behöver få höra: jag älskar dig, du är viktig och speciell. Dom orden kommer att sitta djupt i dem och kommer bara att göra dem gott <3

MEN det finns föräldrar där ute som väljer att tala om för sina barn att de är jobbiga, att de inte duger som dom e, att de inte ska gråta, att de tjocka. Det finns föräldrar där ute som väljer att skrämma sina barn så kraftigt att de skadar barnen, det finns föräldrar som väljer att slå sina barn, häller flaskor med vatten över dem inomhus när familjen ser på, de som puttar barnen så kraftigt att de slår sig, eller slår dem på armarna så de får blåmärken ibland och ibland slår dem utan att vi andra ser, ibland så stänger en del föräldrar in sina barn, släcker lampan och berättar att zombisarna ska äta upp dem.

Det finns föräldrar som väljer att kasta sten på sina barn när de vill vara ifred, de finns dom föräldar som talar om för barnen att man inte får berätta att tex pappa slagits för någon annan vuxen eller personal på skola, dagis, en del föräldrar puttar ner barnren från höga sängar och står och stirrar på barnen medans de gråter och skrattar och säger att de barnen är psykon, det finns dom föräldrar som slår sina barn med tv spels överdrag!

Vad händer med dessa barn? Varför finns det inte bättre rutiner för våld i nära relation, varför är inte lagarna anpassade efter barn och kvinnor som är utsatta för våld och hot? Vem är det som kan hjälpa till med en förändring?

Jag kommer i alla fall aldrig att sluta skriva och berätta, jag kommer att göra mitt yttersta för förändring till det bättre, jag kommer att försöka vara den bästa medmänniskan jag kan, tillsammans gör vi skillnad, tillsammans tror jag att vi kan skapa en förändring, vilka är med?

Hjälp till att skydda barnen, barnen har rätt till en uppväxt utan våld!!

Vad händer med barnen som ingen lyssnar på?

Får de ptsd symtom, blir de deprimerade, överlever de med ärrade själar för vilket barn orkar leva i våld, bli förnedrad dagligen, bli utsatt för psykisk misshandel och fysiskt våld?

Från en mamma och hennes dotter: flickan går idag i skolan sen något år:  Flickan har berättat sen hon var liten att pappa utsätter henne för både fysisk och psykiskt våld hon har berättat för fröken i förskolan då var hon 4 år, hon berättar att pappa gör mig illa han slåss, han brukar skrämma mig och berättar mycket detaljerat vad hon blivit utsatt för, hon har blivit knuffad, skrämd på mycket hemska sätt när hon ska sova, blivit instängd i mörkt rum och då har pappa sagt att zombisarna ska äta upp henne, istället för en god natt saga berättade pappa att om du inte somnar nu kommer zombisarna att äta upp dig och då kommer pappa att åka iväg, han har lyft dottern i håret medans han gått upp för trappan, han har skakat, nypt, dragit bort hår av huvudet av ilska, han har även sagt till henne när hon gick på dagis att hon får ej berätta något för någon om vad som händer hemma hos pappa för då hanar han i fängelse, han har sagt att hon ej får gråta, att hon är tjock, att hon är dum i huvudet och att han vill lämna bort henne på barnhem så att hon ej får träffa varken mamma eller pappa, han sa till henne att hon är ett psyko som måste åka till ett sjukhus och röntga hennes sjuka hjärna detta är bara en liten del av vad flickan gått igenom i alla år, hon uttryckte sig att hon hellre dör än att åka hem till pappa, förskolan gör då en anmälan. skolan gör även anmälningar många år senare

Anmälan kommer till socialen, det kommer in 5 anmälningar till från förskolan inom några år vissa med kort varsel. socialen Har samtal med barnen som tycker att detta är jätte jobbigt, i dessa samtal är barnen mycket tydliga att de är rädda för sin pappa, de får peka på björnbilder som beskriver känslor barnen får frågan att peka på dessa bilder en som beskriver mamma en som beskriver pappa osv pappan fick björnen som är argast, den som visar tänder och är ilsken, den är som pappa. barnen berättar även att de är rädda för pappan under ett flertal gånger, de säger att de inte vill vara där för att han slåss då frågar socialen vart slåss han? hon svarar: på mig, på min kropp och han gör så här och så fortsätter barnen att beskriva övergreppen. Vad gör socialen jo de säger att de ska säga till pappa så att allt kan bli bra och så gör de inte mer. Detta fall har hållt på i många år, ingen lyssnar på barnen, de har kommit in fler anmälningar även från skolan, socialen har fått samtal från skolan att barnen bör tas på allvar, men socialen tror att barnen kanske har fått de nya rutinerna hemma hos pappan som gjort att barnen missförstått situationen.

Dessa barn blev även nekade vård under många år av pappan, de fick inte gå och prata med någon. Allt fortsatte, anmälningar fortsätter inkomma från skola, sjukvård men socialen anser att de inte kan göra mer för dessa barn eftersom att det finns 4 tidigare utredningar och de kan inte se att det brister någonstans, de påpekade dock att mamman hade stor oro.

Socialen förseslog efter många samtal under den sista utredningen då barnen är många år äldre och nu går i skolan att de blivit utsatta för våld, att barnrn kanske kunde börja i ridskola hos pappan!!!!!!!!!!

vad gör ni på socialen?

Jag förstår att det är mycket att stå i men varför blundar man för barnen, jag som inte har utbildning inom detta område hade tagit det på störta allvar eftersom att barn är så otroligt trogna sina föräldrar så om ett barn börjar prata, visar tecken på ett dåligt mående, får symtom på stressreaktion då är det allvarligt!!!!!!

LYSSNA PÅ BARNEN!!!!!!!

Hur tror du ett barn mår som lever i våld? Hur tror du mammorna mår som har barn som utsätts för våld? mammorna som kämpar och gör allt i sin makt för att barnen ska få vara i trygghet?

 

Jag vill skrika, jag vill skrika till hela världen: Varför skyddar ingen barnen som utsätts för våld?

Hur agerar skolan när barnen gråter på dagarna, inte leker med sina kompisar och går igenom dagen med rädsla och ångest, rädsla för att bli hämtade av sin egna pappa?

Vad har skolan för rutiner kring detta? vem är det som sätter rutiner för dessa barn?

Hur agerar socialen när det smattrar in anmälningar från dagis/skolan och de samlas på hög? vem är det som sätter rutiner för dessa barn?

Hur agerar domstolen när det finns kg vis med papper som berättar från barnens perspektiv att våld förekommer hemma?  Vem är det som sätter rutiner för dessa barn?

Hur känns det som polis att intervjua hundratalsbarn som utsätts för våld men som inte kan säga när, var och hur?  Hur känns det för den polisen att ringa mamman och säga att vi har lagt ner ärendet för vi har inte tillräcklig med bevisning? Hur mår du polis, är det inte frustrerande att rutinerna inte håller för barnen?

Hur mår du fröken när den lilla flickan eller pojken berättar vad som händer hemma bakom stängda dörrar?

Hur mår socialtjänstemännen som väljer att i många fall blunda för barnen som vågar att berätta ? Eftersom att barnens  rädsla har tagit över deras liv och de inte orkar längre hur mår du att ta emot barnens ord?

Hur känns det som läkare/psykolog  att sitta och skriva orosanmälningar till socialtjänsten när du vet att många inte får rätt hjälp? För jag vet omvårdnadspersonal som faktiskt vet att det inte fungerar? Hur känns det att se kvinnorna i ögonen som berättar att hon varit med om våldtäckter, misshandel, psykiskmisshandel och sett sina barns pappa ge sig på barnen, hur känns det läkare att ta emot dom orden?

Vad krävs det för att skydda dessa barn?????????

Vad gör du som politiker i denna fråga? hur känner du dig när du väljer att inte förändra lagarna som inte fungerar? Hur känner du när du inte agerar? För just du kanske inte är drabbad men det finns tusentalskvinnor och barn där ute som faktiskt är utsatta, är inte de ditt jobb? det du ska få betalt för?

Jag vill skrika för mina egna känslor för det jag redan har fått bära på i många år utan att någon väljer att se, jag vill skrika på dig som inte lyssnar, jag vill skrika på dig som säger att vi behöver vara neutrala?

Neutrala? neutrala? är ni inte då medbrottslingar jo samhällets medbrottslingar. Eller kära Sverige har jag fel?

Tänk om alla kunde bidra som medmänniskor, då hade jag inte behövt skrika!!!!

JAG VÄLJER ATT SKRIKA FÖR ALLA BARN SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD I HEMMET! LYSSNA PÅ BARNEN!!!!

Jag vill bara skrika, lägga mig ner och ge upp, jag ber,jag kämpar, vänder ut och in på mig själv varje dag, självkritisk och försöker göra det samhället anser som omöjligt, hålla ihop relation,göra karriär, laga mat , vara en underbar och helande mamma men vart tog jag vägen?

Jag hann även att springa imorse, kanske var det min räddning. Vi kvinnor har höga krav på oss själva, vi borde ta hand om oss själva mycket bättre. Lyssna på den där inre rösten och klappa oss själva på axeln. Vi borde hitta stunder under dagen då vi faktiskt kan vila utan att ha dåligt samvete, återhämtning!

En vanlig mamma har mycket att stå i ensamstående eller icke men en mamma som lever med våld i nära relation eller har barn som utsätts för våld i hemmet kan du gångra med hundra.

Vi måste prata om detta ämne för det ämnet åsidosätts, vad gör vi för dessa barn och kvinnor?

Är vi pålästa i detta ämne? Vi som gått i skolan har detta nämnts till oss? Jag tycker att det är viktigt att vi pratar om detta ämne även till barn och ungdomar. Vi behöver berätta att det är viktigt att man är rädd om sig själv. Att vi lär oss självrespekt, egenvärdet och att säga stopp till min kropp, att säga stopp.. Vi föräldrar behöver också prata om detta även om inte just ni lever i våld, kanske en kompis i klassen till dina barn upplever det.

Detta problem växer och vi behöver prata!

Kvinnorna behöver också mer stöd. Kvinnor som flyr från våldet. Är det någon som stöttar dem och hjälper dem att ta för sig i vardagen, att betala räkningar, sköta jobb eller bara prata. När man utsätts för våld bär man oftast på en jobbig oro, lever med en ständig rädsla och behöver börja om och hela sig själv, ibland krävs det inte våld heller för att man ska tappa sig själv. hur hittar vi tillbaka till oss själva?

Mitt svar har varit Mental träning, träning, tid och en massa vilja.

Vi alla kan vara med och bidra, vi kan även hjälpa oss själva när samhället inte finns där för oss.

Att finna balansen i livet är en stor del till att må bättre.

Dags att säga stopp och börja prata

Vilka sviker barnen?

Barnens rätt borde vara att få vara barn…….

Barn idag sitter i skolan och bär på en mörk hemlighet som inte heller alltid förblir en hemlighet, ett barn står alltid upp för sina föräldrar, de älskar dem mot alla odds oavsett om de bli illa behandlade eller inte. Ibland tar de sig modet att berätta den dagen de inte orkar bära på den mörka hemligheten längre för fröken att föräldern är dum och berättar vad som hänt under lovet, igår kväll eller i helgen. Vi har fantastiska pedagoger, fröknar som lyssnar, de gör vad de ska och gör anmälan

Socialen tar emot anmälan och vad händer där? Ska det behöva hänga på vad de som är utsatta får för handläggare? Eller på vad föräldrarna har för arbete eller äger? Eller avgörs samtalen som de har med förövaren?

Idag blir barn utsatta för både psykisk misshandel och fysisk misshandel, det finns barn därute som pratat med föräldrar,förskola,skola, polis, social men ändå är det ingen som skyddar barnen!!!!!! Är det lagen som brister?

Vart tog mänskligheten vägen?

Du som pedagog skulle du skicka iväg barnen till en berusad förälder? Jag gissar att svaret är NEJ, MEN Hur agerar du som lärare/Pedagog om barnen uttrycker en rädsla för föräldern som ska hämta?

Ett ämne som borde diskuteras oftare STOPPA VÅLDET NU!!!!!!!!

Välkommen tillbaka till skolan och 2:an , idag ska ni få rita ert finaste minne från sommaren……

Dom raderna lämnade inte min kropp. Min tanke och fråga är hur många barn som kommer tillbaka från sommarlovet med hemska minnen av skrik,bråk,psykiskt våld och fysiskt våld? hur många barn sitter idag vid skolbänken i tystnad och bär på en sådan hemlighet?

Hur mottagliga är lärarna för dessa tankar? Jag vet att det finns eldsjälar där ute som ser men hur mycket pratar man om detta i fikarummet eller på utbildningarna? Hur ofta lyfts detta på en arbetsplats?

Barn ska ha rätten att få en uppväxt utan våld !!!!!!!

Vi behöver fler som engagerar sig i detta problem.

Jag tycker att det är ett ämne vi borde lyfta mer och prata om för de finns i alla samhällsklasser, även bakom de där dörrarna där pappan är charmig,rolig och har ett bra jobb.

Det är allt för många kvinnor och barn som lever med våld i hemmet idag eller har levt ett sådant liv, det är dags att säga STOPP och börja prata !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag kommer aldrig att förlora min röst!

Jag brinner för människor, jag brinner även för oss kvinnor och barn! Varför är det så? joo, jag har alltid velat hjälpa till ända sen jag var liten, att göra något för någon annan ger mig mer än något annat. Ämnen jag kommer att skriva mycket om på denna blogg är om våld mot kvinnor och barn, även från mina egna erfarenheter, mina innersta tankar om att se på men också att vara mitt i det och vad gör det med en?

Jag tycker det är ett viktigt ämne som inte så många pratar om och någonstans på vägen fick jag nog, nu ska vi börja prata och säga stopp långt innan det är försent. Vi ska uppmärksamma våld mot kvinnor och barn och ge varandra styrka.

Vad menar jag med försent då? jo när du är tillsammans med en människa som förändrar dig till det sämre! försämrar något som du kommer att vara tvungen att försöka bygga upp igen, kan man bygga upp allt igen?

Kan jag hjälpa en person genom denna blogg så har jag nått mitt mål. Ingen ska bli utsatt för våld! och ingen ska behöva bära på det helt själv utan att få hjälp.

Jag kommer även att skriva om mitt största intresse mental inställning. Träning i vardagen är något jag försöker komma tillbaka till hela tiden men ofta blir det några avbrott 🙂 så det ska jag försöka få en stabilitet på igen, den resan ska jag med dela med mig av, kanske är det någon som har samma problem med långa uppehåll från träningen,då livet liksom kommer mellan, då kan vi stötta varann i det med.

Jag är otroligt tacksam över det mest men mest över livet.

Tacksamhet, ödmjukhet och att ge gör mig lyckligare. Livet är spännande när man öppnar upp ögonen och ser alla möjligheter. Jag kommer att utforska mindfulness , träning, mentalinställning, mat, sömn,hälsa,tro, traditioner, jag är så nyfiken på vägen till egen utveckling och livet följ mig gärna <3

Rösten kommer ingen att kunna ta ifrån dig makt är att prata!!!!!!!