Titta i mina ögon, ser du våldet jag utsatts för? Ser du timmarna jag gråtit när jag ler mot dig, ser du att jag sprungit från fara i bara strumpor mitt i vintern, ser du att jag suttit gömd i ett förråd i tro att jag ska bli mördad, eller ser du en mamma en kvinna som tar ett kort i skogen?

Jag tror att många av oss bär på ett stort bagage, en stor och tung ryggsäck, jag tror att många av oss bär på mer än vad du tror och än vad jag tror! För mig är det så viktigt med bemötande av alla slag, möta människor i vardagen på ett värdigt sätt, jag försöker alltid att hälsa på busschauffören när jag kliver på bussen, jag vill att andra känner att de mottags med värme och medmänsklighet, vi är alla människor och lika mycket värda, varför tar människor med sig sin bitterhet av missnöje och smittar av sig det på andra, jag menar dem som skäller ut människor för att de anser att den här stackars människan gjort fel, de som kallar folk en massa fula ord trots att de aldrig träffat människa, hur kan du ge dig på i stället för att hjälpa?

Jag var med om det för några år sen att en kvinna med barnvagn gick upp för trapporna i slussen i Stockholm eftersom att hissarna var trasiga, då kom en kvinna och tog sig friheten att skrika på mamman med barnvagnen och skrek att vem tror du att du är, hur kan du ta trapporna när du har barnvagn, mamman försvarade sig med att hissen inte fungerade och att hon ej kunde ta sig upp på annat sätt, den här arga kvinnan spydde en massa fula ord på stackars mamman, jag gick precis förbi och sa stopp så kan man inte säga till en annan människa, jag erbjöd hjälp att bära vagnen , kvinnan tackade och tog emot hjälp, vem vet vad denna kvinna hade i sitt bagage vi borde tänka mer på att vara en medmänniska och hjälpas åt istället för att hata.

Jag satt en gång på en buss och var också den kvinnan jag vill inte gå in på detaljer vart i livet jag var men jag fick mig en avhyvling om hur dålig jag var på den bussresan och det enda jag gjorde var att göra mitt bästa, den kvinnan skrek i hela bussen fula ord om mig, det kvinnan inte visste var att jag då levde i våld varje dag, min mormor hade precis gått bort, någon i min närhet var mycket sjuk och vi var på väg till sjukhuset men min bil hade gått sönder så jag var på väg till min pappa som då bodde på andra sidan stan för att låna en bil, jag hade inte sovit på hela natten eftersom att någon i min närhet var sjuk, den kvinnan kunde inte hålla tyst och skrek så mycket på mig att jag började gråta, alla i bussen satt och lyssna men ingen hade civilkurage att säga något.

Jag har också blivit misshandlad på en krog av en pojkvän jag hade i tonåren han stampade på mig och slog mig men jag kunde ta mig upp på golvet och springa till en vakt, som tur var ,han blev utslängd men ingen agerade fören jag fick tag i någon.

VART ÄR ALLA ÖGON?

Här om dagen såg jag en man som sprang i t shirt han viftade massor med armarna, han skrek och var rasande på en kvinna medans hon lugnt gick bredvid, han sprang iväg till slut och då gick jag fram till henne och frågade om hon var ok! kanske inte det hjälpte men jag gjorde iallafall något, det kanske inte alltid krävs så mycket men vi kan ju alltid göra vårt bästa att vara en medmänniska och tänka på att andra kanske bär på ett tungt bagage/ryggsäck.

Jag stoppade även en misshandel på gatan för många år sen varför var det bara jag som agerade?

Vart är alla ögon, Sverige vi behöver öppna upp ögonen för våra grannar, någon på bussen, någon på gatan, barns kompis eller en vän, vi alla medmänniskor behöver finnas för varandra istället för att döma.

Döm aldrig någon för du vet inte hur den har det…. #stoppavåldet #vågase #vågaagera

Jag sprang även från den mannen jag levde med för många många år sen, innan jag fick mina barn, tonårs relationen som var hela 6 år, den mannen struntade i om vi var hemma eller ute bland folk, han valde att ge sig på alla som han upplevde gick emot honom, han misshandlade mig många år både fysiskt och psykisk, han berättade för mig nästan varje dag att han skulle mörda mig, han skulle såga sönder mig och begrava mig, han styrde hela mitt liv med sin svartsjuka. Han kastade omkull mig när vi var ute utanför ett uteställe, han kastade mig så hårt att hans vänner kom till undersättning woow grymt grabbar, de vågade att agera och säga ifrån till sin bästa vän, jag var nyopererad och jag kände hur mina stygn gick sönder, hans vänner hjälpte mig hem, men han kom efter oss precis utför min port kom han ifatt oss, han skrek och trodde att hans vänner stötte på mig, vid detta tillfälle var ag så rädd eftersom att han var så aggressiv att jag visste att han styrde över mitt liv, istället för att springa upp till min lägenhet som han hade nyckeln till så sprang jag ner till källaren, det var mörkt, jag skakade av skräck, jag vågade inte ens andas för att jag skulle höra bra, men jag förstod att han kommer att hitta mig, så jag tog av mig mina högklackade, och tog riken att han skulle se mig och sprang jag tog bakvägen och sprang ut på gatan i strumpor i djup snö, jag sprang i 15 min i snön i bara strumpor för att komma hem till min mamma, hon öppnade och hjälpte mig att komma undan denna gång IGEN om inte hans vänner hade stoppat honom kanske jag inte levt idag, tänk vad andra människor kan göra

våga vara den människan som ser, säg stopp. Trevlig helg